Johannas

Det här med att skjuta upp saker är illa. Man mår dåligt av det. Och inte bättre. För stunden känns det bra, att slippa något, låta det vara. Men i längden? Nej. Här kommer nu en lista på vad jag behöver ta tag i. Så ska jag bocka av den senare.

* Fixa Elins present
* Fixa Agnes present
* Sy upp mina kläder
* Övningsköra..
* Skicka bilder som jag lovat göra för länge sedan..

Listan byggs hela tiden på. Därför är det såklart viktigt att även bocka av och ta tag i saker på vägen. Tillslut kommer det annars stå en upp i halsen. Eller hur det är man säger.

Det finns till och med studier som visar på att man mår bättre av att inte vara en uppskjutare. Fast det kan man ju egentligen räkna ut med lite logiskt tänkande.. Men att det ska vara så svårt i verkligheten! Jag tål det inte.



Det kan så klart leda till stress.. Som allt annat nu för tiden ungefär.

I lördags hade jag en riktigt härlig solningsdag då jag bara låg och läste och vilade. Det var hur härligt som helst! Bland annat läste jag en tidning som handlar om psykologi. Tidningen hette PS! personlig utveckling och psykologi. I den läste jag om många riktigt intressanta saker. Bland annat vikten av att ta tag i saker och inte skjuta dem framför sig.. Jag kände igen mig lite väl bra när jag läste den artikeln. Skrämmande likt alltså. I vilket fall så har jag nu tagit tag i en sak.. Eller a, egentligen var det väl mest mamma som gjorde det i slutändan:P Haha, men jag hjälpte i alla fall att ta tag i det lite. Det vi nu har gjort är att vi fixat min dator! Hur bra som helst! Nu har jag både internet och virusskydd;) Det är ju kanoners det här. Nästa sak jag ska tag i är att jag ska rensa bland alla miljoner bilder. Sedan ska jag skicka en en del till framkallning med. För att slutligen kunna göra ett fint album:) Att fixa med kort är rät skoj egentligen. Men det är som med det mesta; det jobbiga är att ta sig dit.